söndag 18 december 2011

Sicken vecka!

Tjena, tjena på er igen!

Nu ska ni få höra om hur både rolig å tuff den här veckan har varit å hur jag har kört så det ryker med alla mina nya leksaker. Jag har kört en hel del oxå med mina kära tvåbeningar må ni tro. Jag säger som min kåmpis Hillman brukar säga: "hihi!"

I början på veckan var det ganska läskigt för jag skulle tillbaka till djursjukhusmottagningen för att de skulle kålla och joxa med mina öron för å se om jag hade blivit bra i dom. Först skulle matte försöka trixa å luras för att få in mig i kattburen. Hon hade minsann till å me sprutat sån däringa kattmynta där. Men tji fick hon - för jag har börjat bygga muskler - jag har blivit en stark och smidig före detta poliskattpojke som man inte lurar hur som helst. Ett rasslande krumsprång blev det, så hon vart allt helsvettig innan jag till slut satt där jamandes bakom gallret. I bilen på väg till Borlänge blev jag inte tyst å fin förrän min husse Alex satte sig i baksätet hos mig efter ungefär halva vägen.

På djursjukhuset vare lugnt å stilla å ganska skönt för jag fick komma ut ur buren för att kolla läget runt omkring.

 Kolla bilden! Kan ni se mig? Inte helt lätt, eller hur? Det tycker jag är rackarns roligt!



Jo, här var jag ju! Matte å husse hade örnkoll på mig.


Ja, sen blev det ett fasligt tittande å kollande i min små söta öron, men jag låg snällt helt stilla. Efter det kom en annan tvåbening som heter Eva och började tvätta å gnugga å pilla med långa bomullspinnar och oj så mycke gammalt skit å strunt som hon hittade. Det var bara riktigt sköööönt att bli av med det. Så det var ganska okey ändå.

Sen åkte vi hem och jag snarkade å snusade nästan hela vägen tillbaka. Vet inte vem som snusade å snarkade mest i baksätet, husse Alex eller jag. 

Nu för tiden när jag har blivit så mycket friskare å starkare har jag oxå blivit lite kaxigt busigare så jag vågar lattja lite grann med matte å husse. Ibland må-ni-tro kör jag så det ryker om svansingen på mig å då skrattar tvåbeningarna så gott.


Här leker vi "Titt ut!" matte å jag


Här har jag kopplat in mina extraljus för att se riktigt bra
när jag kör så det ryker. Kul va' ?

Det här go' vänner var allt för den här gången. Nu ska jag fundelera lite över vad jag ska hitta på för kul i veckan som kommer.

Nosbuff & svansvift på er!

Eder tillgivne Misster Cassis


söndag 11 december 2011

Mina härliga äventyr i veckan som gick

Tasseli tass igen på er!

Kolla in bilden! Det här var bland det appsålut mojsigaste jag nånsin har varit med om. Min nymatte fick en idé att hon skulle försöka mysa med mig med hjälp av en kattborste. Kattrackarns så smart hon var, för det var det mysigaste som finns. Hon får till å med borsta heeeela magen på mig,
å bakom öronen, å under hakan ... Suck! ... Vilken lycka!

Jag har oxå visat att jag kan leka lite å då skrattar nymatte och nyhusse. Men jag är ändå fortfarande lite för blyg, för det finns en del lite läskiga ljud jag inte riktigt känner igen ännu. Så man måste ju vara på sin vakt för det skulle ju kunna var lite farligt. Jag måste hålla lite mera span först.

På tal om att spana, en kväll gömde jag mig längst ut på min nya fönsterbänk bakom den fina spetsgardinen å kikade fram med bara ett öga. Det var kul! Ni kan gissa hur kattsicken länge det tog innan jag blev avslöjad.

Annars så ligger jag och myser mest hela dagarna på varma element å spanar ut genom fönstren på fåglarna å grannhundarna å grannkatterna. Jag gäspar lite, sträcker på mig å putsar pälsen. Sen vänder jag mig om å somnar om.

Med många varma tassar
Er tillgivne Misster Cassis

lördag 3 december 2011

Rapport från veckan som gick

Tjenixen på er!

Veckan har faktiskt varit både upp å ner. Kattrackarns så mycke läskig medicin nyhusse har proppat mina små söta öron fulla med. Morron å kväll lyckas dom alltid leta rätt på mig å min nya matte lindar in mig såååå sköööönt i en stoooor handduk.
Sen - ni, men sääään börjar det blodiga allvaret: Husses goa leende samtidigt som han skakar på några små konstiga flasskor. Han har också en liten lampa han lyser mig i mina söta öron med så han ska se nå't.
Snäll som jag är så pråttestrar jag inte. De får till å med pilla lite för att göra rent. Sen ligger jag stilla en stund i mattes knä och vilar å spinner lite innan jag gör ett plötsligt skutt och sticker iväg som en svart pil till mitt eget Högkvarter i bäddsoffan mellan underslafen och överslafen. De är husets appsålut schysstaste ställe.

Måste oxå berätta hur jag överaskade matte en mörkt kväll när hon skulle gå på toan å sätta sig så där som tvåbeningarna gör. Hon såg inte att jag hade krupit upp och låg i toafönstret å spanade ut i natten. Tänkte väl inte på att en före detta poliskattpojke skulle kunna ha nåra  fortsatta spaningsuppdrag. Ni skulle ha sett henne hur hon såg ut, halvvägs ner på toastolen, när hon fick syn på mina stora gröna ögon. Rässten kan ni säkert tänka ut själva. Men det var en  riktigt mjausigt skojjsig överraskning i alla fall. Å sen kom husse oxå för att kolla på hur pigg å mysig jag såg ut där jag låg.

Jag ska visa hur mysigt vi har det ibland när jag har lite lust å gosa lite.
Hör gärna av er å berätta hur ni har det med era tvåbeningar.

Välldans många varma tassisar från Er tillgivne Misster Cassis!




måndag 28 november 2011

Dolda utsiktspunkter är alltid bra att ha!

Fortfarande lite blyg. Och då är det bra att jag kan gömma mig lite då och då. Man är väl en smart liten kisse ...
Det är viktigt med en bra utsiktsplats - stolen i köket! Då ser man om min nya matte och husse ställer fram smaskiga grejjer och om det skulle dyka upp någon i dörröppningen som tänker smyga på mig med sån´t där läskigt som dom sprutar mig i öronen med ... 

I går, söndag hittade jag en ny utsiktspunkt. Men jag blev hittad även här! Nå ja! Erfaren före detta poliskatt som jag är så hittar jag alltid nya ställen att gömma mig på ...


Fortsättning följer - dvs när jag lyckas ta mig fram till mattes dator nästa gång!
Tass på er! Vi ses!


Kurrliga hälsningar / Misster Cassis